Fönsterputsare på andra sidan gatan
Det var med stor förvåning som Jan tittade ut ur fönstret på firman. Det som orsakade förvåningen var det som mötte ögonen från andra sidan gatan. Den sedan länge så oförändrade utsikten ut på gatan i den lilla staden hade förändrats – och den hade förändrats rejält. När fönsterputsaren Jan nu tittade ut från sin firmas lokaler såg han på andra sidan gatan sin spegelbild. Det hade flyttat in en ny fönsterputsare i stan, och hen hade haft mage att flytta in precis på samma gata, mitt emot Jans lokaler. Han bestämde sig för att betrakta sin nyfunna konkurrent på håll till en början. Det måste väl tillslut visa sig vem denna fönsterputsare var. Eller? Tiden gick, Jan lade andra uppgifter åt sidan. Allt för att mellan persiennerna få en god syn av fönsterputsaren mittemot. Tillslut såg Jan en av sina bästa och mest trogna kunder parkera sin gröna Subaru på andra sidan gatan. Hon lade i handbromsen, plockade upp hunden och gick ur. Jan drog upp persiennerna och gjorde sig redo att vinka dit henne. Att välkomna henne till stans bästa fönsterputsare. Tyvärr noterade hon, precis som han gjort samma morgon, en ny sak i stadsbilden. Det fanns ännu en fönsterputsare. Hon stannade halvvägs och en stressad känsla kändes i Jan. ”Vad fan. Titta hit då” tänkte Jan medan han rynkade pannan och försökte göra sig sett genom att vinka febrilt. Hon såg sig inte om. Hon noterade och funderade. En ny fönsterputsare. Tänk om hon skulle välja denna fönsterputsare före Jan? Det kunde hon väl bara inte? Jan tänkte att hon nog hade bättre känsla än så. Hon visste bättre än att svika en vän. Tillslut vände hon sig och gick mot fönsterputsaren Jan, den trogne. Han mötte henne i dörren och gav ifrån sig ett utomordentligt trevligt ”Hej hej!”. Hon svarade med något sånär lika stor entusiasm. ”Har du sett att det har öppnat en ny fönsterputsare på andra sidan gatan? Där!” frågade och pekade hon och Jan låtsades att han inte noterat det. ”Jaså? Jaha ja. Ja, lycka till till honom eller henne då” sa han medan han hoppades att Greta-Marie skulle glömma bort vederbörande. Det var ju själva fan att det skulle bli så bekymmersamt att en ny fönsterputsare kommit dit. Visste hen inte att det redan fanns en trogen sådan i stan? Kunde hen inte varit stenhuggare eller något istället? Jämmer och elände och nu visste Jan inte riktigt hur allt skulle bli.